FINLÄNDSKA KORALHANDSKRIFTER FRÅN 1600-TALET

I olika finländska arkiv finns musikhandskrifter från 1500-talets senare hälft och från 1600-talet som innehåller liturgiskt material för kyrkligt bruk. Dessa källor innehåller vanligen ett graduale och ett kyriale men ibland också ett hymnarium. Mycket intressanta är de så kallade notae psalmorum, dvs. melodisamlingar med svensk- och finskspråkiga lutherska kyrkovisor, som ingår i några handskrifter.

Detta material innehåller fotografier av koralerna ur fyra handskrifter eller deras kopior

Loimijoki (1580-90-talen?)
Liber Templi Ilmolensis (före år 1624?)
Kangasala (1624)
Notae Psalmorum (efter 1624?)

Det mest kända manuskriptet är Kangasalahandskriften från år 1624 i Kangasala kyrkoarkiv. I sin doktorsavhandling från 1976 behandlar T.I. Haapalainen ursprunget till handskriftens melodier och deras förhållande till det tidiga 1600-talets finska och svenska psalmböcker samt andra musikhandskrifter. Den äldsta av dem torde vara Liber Templi Ilmolensis (LTI) från Ilmola kyrkoarkiv, och den yngsta är känd endast under namnet Notae Psalmorum (NP). Båda förvaras numera i det finska Nationalarkivet eller Helsingfors Universitetsbibliotek (HUB). Det är anmärkningsvärt att melodierna och deras ordningsföljd är mycket likartad i LTI, Kangasala 1624 och NP. Det är uppenbart att de har ett gemensamt ursprung. Samlingarna har en nästan enhetlig grunddel. Grunddelens psalmer följer med några få undantag ordningen i de tryckta svenska psalmböcker som utgavs i Stockholm åren 1586, 1589 och 1594.
 

Betydelsefull är koralsamlingen i Loimijokihandskriften som har funnits i Loimaa landsförsamlings arkiv och nuförtiden förvaras i Åbo landsarkiv. Handskriften innehåller vid sidan av en sedvanlig gradualdel även 77 koraler. Koralavdelningen viker markant från de alla ovannämnda koralsamlingarna. Även om handstilen pekar mot 1600-talet gör jämförelsen med andra melodisamlingar granskaren benägen att anta att koralerna, åtminstone av förebilden till handskriftens koraldel, har satts ihop tidigt, kanske redan på 1580-talet. Samlingens alla textinledningar finns senast i psalmboken från år 1572, medan den tidigaste kända mer omfattande svenska samlingen av psalmmelodier, handskriften av Olaus Erici (OES), har ansetts grunda sig på psalmboken från år 1576 och härstamma från ca år 1600.
 
Mer om Loimijokihandskriften
 

 

LTI, Kangasala 1624 och NP är till sina allmänna drag och sammanställningar mycket lika varandra. Grunddelen i LTI eller åtminstone förebilden till den kan vara skriven mycket tidigt, kanske redan på 1580- och 1590-talen. Detta antagande får stöd av att grunddelens psalmer endast har svenska textinledningar, medan de andra har skrivits både på svenska och på finska. Efter grunddelen har alla handskrifter en avdelning med tillfogade svenska psalmmelodier, många av dem från 1590-talet och en del också med finska textinledningar. En av de tillagda psalmerna är den mot påven kritiska O Rom går thet nu så medh tigh (ca 1530; nr 236 i den svenska koralpsalmboken 1697), på finska RVomi röyckjä cuing kätes käy nyt (nr 240 i den år 1702 tryckta finska koralsamlingen Yxi tarpelinen Nuotti-Kirja). Psalmen saknades i psalmböcker under den liturgiska striden på 1570-90-talen men återkom efter Uppsalamötet år 1593 i Hemmings av Masku (Hemmingius Henrici) psalmbok (ca 1605, med 242 psalmer). Ett andra uppenbart tillägg innehåller finska psalmer i samma ordning som Hemmings psalmbok. De tillagda delarna avviker i någon mån från varandra. Kangasala 1624 och NP har utökats med en grupp finska psalmer, mestadels från den första tryckta finska psalmboken av Jacobus Finno (ca 1583, med 101 psalmer).

Den sistnämnda gruppen av koraler saknas i 1600-talets viktiga källor i Sverige, såsom Olaus Erici Sångbok (OES, ca 1600) och Mönsteråshandskriften (1646). För några psalmer hänvisas i Kangasala 1624 och LTI till tidigare latinska källor, såsom hymnarier eller "carminale", dvs. till den berömda samlingen Piae Cantiones (1582). Psalmboken från år 1621, utgiven av biskopen i Viborg Olaus Elimaeus, innehåller 153 psalmer, av vilka 147 härstammar från de tidigare finska psalmböckerna.
 
Mer om LTIhandskriften
Mer om Kangasalahandskriften
Mer om NPhandskriften
 

 

De flesta av koralerna i handskrifterna är av tyskt ursprung. En betydande del av melodierna (nästan 40), såsom några textlösa koraler i Loimijokihandskriften härstammar från den tyska reformationstiden. Uppmärksamhet väcker också två övriga grupper av tyska melodier. Den ena är de mer än 20 koralerna från den år 1553 utgivna psaltaren av Burkardt Waldis. Många av koralerna är fortfarande i bruk i Sverige och Finland. Den andra och överraskande stora gruppen från Tyskland bildar de ca 30 profana folkmelodierna. Några av dessa är i sitt hemland kända endast i samband med den ursprungliga världsliga texten (historiska sånger, kärleksvisor, skämtvisor osv.), medan de i Sverige och dess östra del, Finland, använts endast till andliga texter. En del av dessa 1400-1500-talens profana melodier har bevarats endast genom att de senast i början av 1600-talet upptogs som koralmelodier i Sverige och Finland.

Handskrifterna innehåller också ca 10 melodier till franska psaltarpsalmer, även om det i de nämnda finska psalmböckerna ännu inte finns några texter från hugenottpsaltaren (t. ex. från åren 1539-1562). Dessa melodier ingår i sex tryckta psalmsamlingar från åren 1542-1562. De har påträffats i Norden endast i finländska källor och visar kanske också att finskspråkiga församlingar hade förbindelser med hugenottkretsar. Fyra nederländska melodier till psaltarpsalmer, ursprungligen framför allt profana vismelodier (1539, 1540), har möjligen förmedlats genom Hans Thomissøns danska koralpsalmbok (1569). Några melodier har visat sig ha böhmiska rötter.
 

 

En fjärde finländsk koralsamling från förra hälften av 1600-talet ingår som ett senare tillägg (fol. 81-109) till en handskrift i Vörå kyrkoarkiv (Liber Olaui Laurentij, senast 1585). Koralerna är antagligen skrivna omkring år 1646 av studenten vid Åbo Akademi Gustavus Gabrielis Gammal, prästson från Vörå och 1684-1686 kyrkoherde där fram till sin död. Koralsamlingen är den mest omfattande av dem som bevarats och innehåller drygt 180 melodier. Tyvärr är den i ganska dåligt skick, och melodierna är ofta nästan oläsliga. Av samlingens psalmer har de 98 första samma melodier som i de tre andra samlingarna, men deras ordning är en annan än den som finns i de finska psalmböckerna. Nr 99-183 ser ut att vara ett tillägg huvudsakligen efter ordningen i Kangasala 1624, och nr 184-196 torde vara ett senare motsvarande tillägg. Detaljer i melodierna avviker endast obetydligt från de andra handskrifterna. Hymnmelodin till O Herre Gudh som all ting skoop (Lucis creator optime, översatt av Olavus Petri) är i Gammalkällan skriven i sin helhet, medan Kangasala 1624 innehåller endast en hänvisning till hymnen och LTI endast början av melodin. Liksom tre andra hymnmelodier i samlingen är den skriven med traditionell koralnotation. En förfinskning av texten (O Herra Jumala qui caicki woith) finns utan melodi i Magnus Andreae-antifonariet från Tammela kyrkoarkiv (HUB Cö I 9).
 

Handskriften innehåller två melodier som saknas i de andra: In dulci jubilo och Wendt aff thin wrede (enligt den svenska översättningen av Aufer immensam i Eskil Matzsons psalmbok 1616). I samlingen finns också melodier till några svenska psalmer, som inte är kända i tidigare källor än i den förmodade (försvunna) psalmboken av Sigfridus Aronus Forsius 1608 (en annan utgåva än häftet med elva koraler från samma år). Av dem kan nämnas Wijdh the elfwer af Babylon och Lofsiunger Herran, som också finns i NP-samlingen. Handskriftens koralavdelning innehåller vidare ett begravningsresponsorium I ståft och sand och swarta muld, som i Kangasala 1624 och LTI finns bland liturgiska sånger. Sången i fråga är medtagen i Liber cantus-samlingen, som trycktes 1620 i Uppsala, såsom i Rudbecks Enchiridion (1622), men översättningen Mustan mullan tuhwan, tomun bifogades till finska psalmboken först 1701. Före koraldelen (fol. 78v) finns också en svensk översättning med 10 verser (tryckt 1642) Christi pijna betenkiom wij av Jacobus Finnos Christuxen pijna muistacam (i denna edition nr 115).
 

 

Tre samlingar härstammar uppenbart från senare hälften av 1600-talet. Koralsamlingarna av Zachris Colliander (45 blad, ca 120 koraler), Henricus Malm (40 bevarade blad, 82 koraler) och Thomas Sackelius (100 blad, 40 koraler) ser ut att vara skrivna som "skolsångböcker". De saknar en identifierbar ordning. Alla innehåller också många finska textinledningar vid sidan av de svenska. De omfattar förutom grundmaterialet några nyare och därtill några intressanta äldre melodier som inte finns i de nämnda tidigare samlingarna.
 

 

Av de kända nordiska handskrifterna från förra hälften av 1600-talet som innehåller svenskt och tyskt koralmaterial från 1500-talet visar sig de finländska vara de mest omfattande. Melodierna som presenteras här är ett konkret bevis för att man i de finländska församlingarna av den svenska kyrkan i början av 1600-talet använt en riklig, mångsidig och delvis självständig grupp av koraler. Handskrifterna innehåller nästan 50 melodier som inte har påträffats i samtida svenska källor och som har förmedlats till senare finska koralsamlingar. I den finska tryckta koralsamlingen Yxi Tarpelinen Nuotti-Kirja (En Nödig Not-Bok, 1702) återfinns ca 150 av handskrifternas koraler. Handskrifterna i fråga bildar ett liturgiskt minnesmärke som berättar om den finländska gudstjänsten och församlingssången i början av 1600-talet. Men de belyser samtidigt den melodihistoriska utvecklingsperiod under vilken flera mellaneuropeiska profana folkmelodier började befästa sin ställning bland koralerna i de svenska och finska stiftens kyrkor, alltså som nordiska koraler.
 

 

Två av de ovannämnda koralhandskrifterna, Kangasala 1624 och LTI, har utgivits som faksimil (1976 och 1977), i serien Monumenta Hymnologica Fennica. Efter ett misstag i tryckeriet har endast några exemplar av dessa utgåvor blivit tillgängliga.

Koralhistorien i 1600-talets Finland får ytterligare belysning av två dåtida tryckta samlingar som också har utgivits i faksimil. Den äldsta tryckta koralsamlingen i Sverige är ett litet häfte med elva koraler, utgivet av den Finlandsfödde kunglige astronomen Sigfridus Aronus Forsius, som dog 1624 som kyrkoherde i Ekenäs (Finland). Forsius (en förkortning av binamnet Helsingforsius) torde år 1608 ha utgett en utvidgad upplaga av Een Liten Psalmbok från år 1602, som ända fram till 1970-talet var känd endast genom ett defekt exemplar av den förnyade upplagan från år 1614. Koralhäftet Någhra Nyia Psalmers/Loff sångers och Andelighe wijsors Thoner trycktes samma år i Stockholm och finns bevarat i Wolfenbüttels Herzog-August-Bibliothek som en del av ett band med fyra svenska böcker. Den utgavs i faksimil år 1973.

En annan tidig källa är en samling med fyra psalmer, IV. Suloista ja lohdullista kijtos ja rucous weisu (Fyra ljuvliga och trösterika lov- och bönsånger), som militärprästen för de finska trupperna i Riga, Carolus Pictorius, utgav år 1622. Ännu samma år utgavs ytterligare en psalm som tillägg till en andaktsbok som Pictorius översatt från svenska till finska. Det enda kända exemplaret av psalmhäftet finns i Nationalbiblioteket. Det är fråga både om det äldsta finskspråkiga skillingstrycket och den äldsta källan till några finska texter, och även den äldsta tryckta koralsamlingen med finska texter och vad beträffar några koraler den äldsta kända källan från det dåtida Sverige. Faksimilutgåvan är från år 1975.
 

 

Musikhandskriften i Loimijoki kyrkoarkiv, Åbo landsarkiv,
    kopia: Åbo Akademi, institutionen för praktisk teologi
Musikhandskriften i Kangasala kyrkoarkiv (A VI 3),
    kopior i Nationalbiblioteket (HUB): Mf/ms 17, AA IV 76
Liber Templi Ilmolensis, musikhandskrift i Nationalbiblioteket (HUB): C III 36
Notae Psalmorum, musikhandskrift i Nationalbiblioteket (HUB): C III 14
Musikhandskriften av Gustavus Gabrielis Gammal i Vörå kyrkoarkiv,
    kopia i Nationalbiblioteket (HUB): Mf/ms 15

Kurvinen, P. J. I. 1929, Suomen virsirunouden alkuvaiheet v:een 1640. Helsinki.
Schalin, Olav D. 1946, 1947, Kulthistoriska studier till belysande av reformationens
    genomförande i Finland, I. Diss. Helsingfors 1946. II, Helsingfors 1947.
Lagercrantz, Ingeborg 1948, 1954, Lutherska kyrkovisor i finländska musikhandskrifter från 1500-
    och 1600-talen. Diss. Del I: Jul och påsk, Helsingfors 1948. Del II : Helge Torsdag, Pingst,
    Helga Trefaldighet. Helsingfors 1952 (1954).
Bohlin, Folke 1967. Olaus Ericis Sångbok. En handskriven liber cantus i Gamla Uppsala kyrko-
    arkiv. (Facsimile & introductio.) Uppsala.
Haapalainen, T. I. 1973, S. A. Forsius' koralhäfte och dess melodier. (Facsimile & introductio.) Åbo.
    1974, 1975, Carolus Pictoriuksen suomenkieliset virret v:lta 1622 ja niiden sävelmät. (Facsimile & introductio.)
    Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
    1976a, Kangasala 1624. (Facsimile & introductio.) Monumenta Hymnologica Fennica I. Tampere.
    1976b, Die Choralhandschrift von Kangasala aus dem Jahre 1624. Die Melodien und ihre Herkunft. Diss. Åbo
    1977, Liber Templi Ilmolensis. (Facsimile & introductio.) Monumenta Hymnologica Fennica II. Tampere.
Lyster, Jens 1974-76, En liten Psalmbok - en svensk 1600-talstradition. Hymnologiske Meddelelser
    4/1974, 2-3/1975, 1/1976.
Lempiäinen, Pentti 1988. Jaakko Finnon Virsikirja (1583). (Facsimile & introductio.) Mänttä:
    Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.
Göransson, Harald 1992, Koralpsalmboken 1697. Studier i svensk koralhistoria. Diss. Göteborg.

Zahn, Johannes 1889-1893: Die Melodien der deutschen evangelischen Kirchenlieder. I-VI.
    Gütersloh. (Facsimile: Georg Olms Verlagsbuchhandlung, Hildesheim 1963.)
DKL (1993-): Das deutsche Kirchenlied. Kritische Gesamtausgabe der Melodien. Band 1 (Teil 1-3,
    Registerband): Die Melodien bis 1570. Band 2 (Teil 1-2): Die Melodien 1571-1580.
    Kassel: Bärenreiter Verlag.